www.studera.com | Stalltjernsstugan

Sista krigen på jämtländsk mark

Sista svenska angreppet skedde 1644 under ledning av överste Henrik Flemming på uppdrag av riksföreståndaren Axel Oxenstierna. Dansk-norska sidan ryckte till försvar in med 600 man och besatt passet vid Gällösundet. Efter fredsförhandlingarna i Brömsebro som leddes av Axel Oxenstierna fick Sverige Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel samt tullfrihet i Öresund och Halland på 30 år. Landshövding Strijk utfärdade ett frihetsbrev den andra mars 1646 där jämtarna fick tillbaka sina gamla rättigheter. Bönderna fick tillbaka rätten till sina gårdar och tiden som arrendatorer var över. Bondehandeln med Norge skulle få fortgå tills vidare, men man måste ha pass och det blev förbjudet att föra ut skinn. Norrmän förbjöds att bedriva handel i Sverige. Försvenskningen av området började omedelbart. I januari 1646 beslutades att ett fast regemente skulle upprättas. I juli samma år beslutades om vägförbättringar. Böndernas skyldighet att hålla med skjuts upphörde och gästgiverier och skjutsstationer inrättades. Därmed blev det lönsamt för svenskar föra över varor och bedriva handel över gränsen.

Från dansk sida gjordes två återerövringsförsök åren 1655-56 och 1677-78, med många jämtländska bönders stöd. Vid det senaste danska infallet besattes Gällö skans i september 1677. Efter svenskarnas återkomst året därpå fick denna emellertid förfalla. Detta var sista försöket att återerövra området. Sedan dess har inga fler strider stått inom landskapet.
Vid rannsakningen efter kriget 1676-1678 förlorade 14 årebönder odalsrätten till sina gårdar pga landsförräderi. Dessa gårdar tillfaller senare kopparverken i Huså och Fröå, tillsammans med likaledes bortdömda gårdar i Kall och Undersåker socknar.