Forbondetiden
|
Forbondetiden börjar och fortgår i 235 år till 1880 när järnvägen övertar transporterna. Det sägs att över ett tusen jämtska forbönder passerade gränsen 1683. 1782 skriver Fale Burman att ”Skalstugan, Medstugan och Stalltjernstugan äro gårdar utan åkerbruk, inrättade til hviloställen för resande til och från Norige”. Vad kunde då färdskrindorna, som kunde väga 600 kg, innehålla? Gick färden mot Norge kunde en stor del av lasten vara järn. Sverige var under 1700-talet en stor exportör av järn. Många järnbruk i inlandet, som Torpshammar liksom små hyttor som den i Slagsån, skickade gärna järnet västerut. Det sägs att Trondheim har byggts med svensk klippspik. En annan tung vara var koppar från Huså och Fröå. I Hälsingland odlades mycket lin och på många gårdar vävdes linne. Ca 50000 meter hälsingelinne passerade varje år gränsen. Stora gårdar skulle ha 40 stänger med humle för öltillverkning. 6 ton humle exporterades årligen. Hem till Sverige hade fororna med sig silltunnor, salt, kolonialvaror och hästar. För stora bruk som Huså med ca 600 innevånare infördes årligen 100 tunnor sill, 5 ton torkad fisk och stora mängder kött. En färd mellan marknaden på Frösön till Levangermarknaden tog i bästa fall en vecka. Tidpunkterna för dessa var valda för att bästa snöföre, minsta köld- och snöstormsrisk skulle råda. |