Baltzarfejden
|
Nästa gång krig drabbar Jämtland är under Kalmarkriget 1611-1613, i Jämtland kallat Baltzarfejden. Den svenska kungen Karl IX drömde om att utvidga Sveriges gräns norrut till Ishavet. Den planen skulle gå om intet om Danmark skulle skära av Sverige genom att erövra Ångermanland. Därför var det viktigt att få kontroll över Jämtland som varit danskt länge. I augusti 1611 anförs trupperna av Baltzar Bäck. De slår läger i Stavre. Bäck lovar jämtarna och härjedalingarna skydd mot danskarna och mot svensk plundring om de frivilligt ger sig under svenskt styre. Om de motsätter sig utlovas ödeläggelse, rov, mord och brand. Den 15 augusti hade i stort sett hela Jämtland gett sig under svenska kronan. Trots löftet att befolkningen skulle skonas om de gav sig frivilligt så for Baltzar Bäcks knektar fram med stor brutalitet i bygderna där de plundrade och brände gårdar. Många jämtar flydde med sina familjer ut i skogarna eller till Norge. De som blir kvar tvingas svära trohetsed till den svenska kungen. Vid freden i Knäred 1613 beslöts emellertid att gränserna skulle förbli vid de gamla. Erövrade områden återlämnas. Den danske kungen Kristian IV tog sedan itu med de otrogna bönderna i Jämtland. Jämtarna förklarades fredlösa och fråndömdes rätten till sina gårdar och sina särskilda privilegier. En kommission åkte runt till olika tingsplatser och höll förhör med befolkningen. Många jämtar förlorade ägorätten till sina gårdar men fick kvarstanna som kronoarrendatorer. De blev helt beroende av den danska överheten. De som hade blivit uttagna till svenska knektar eller svurit svensk trohetsed miste helt sina gårdar. |