I slutet av Zhoudynastin krigade vasallerna mot varandra, och perioden kallas
därför "De stridande staternas tid". År 221 besegrade en av vasallerna, Shi
Huangdi, de övriga; och han utropade sig själv till kejsare i Kina. Varför
segrade just han? Svaret är främst att hans stat, Qin, hade mycket järn och vid
just den här perioden hade man lärt sig att tillverka vapen av järn. De andra
arméerna hade mestadels bronsvapen, vilka inte är lika starka som järnvapen.
En annan orsak var att han var en mycket grym och hänsynslös man som inte
skydde några medel för att nå dit han ville. Hans motståndare avrättades eller
sattes i fängelse. Shi Huangdi ville att eftervärlden skulle minnas honom som
den förste och störste kejsaren, så för att förhindra att han jämfördes med
tidigare härskare lät han år 213 bränna alla böcker och skrifter i Kina.
Feodalsystemet avskaffades, och adelsmännen tvingades att bosätta sig i huvudstaden Loyang. En stark centraliserad stat styrd av kejserliga ämbetsmän upprättades. För att underlätta för handel bestämdes att mynt, mått och vikt skulle vara enhetliga i hela riket. Dessutom påbörjades byggnaden av riksvägar. Kina var hela tiden utsatt för angrepp från krigiska folk i norr, så för att skydda riket lät Shi Huangdi påbörja byggnaden av världens största byggnadsverk den 4 000 km långa Stora muren.
På 1970-talet gjordes utanför staden Xi'an århundrades viktigaste och märkligaste arkeologiska fynd - Kejsar Huangdis gravhög, samt underjordiska gravkamrar innehållandes en hel armé med 7 000 soldater gjorda i bränd lera. Armén var kejsarens livgarde. Soldaterna är gjorda i naturlig storlek, och alla står vända mot öster.
Efter Shi Huangdis död år 210 f. Kr. uppkom ett starkt motstånd mot
centraliseringen, vilket ledde till att Quindynastin störtades och Handynastin tog
över.
Stora muren
Shi Huangdis underjordiska armé
Närbild av några soldater i armén