Forntid - devon, karbon, perm
Devon
Denna period kallas ibland för "fiskarnas tidsålder" eller
"ormbunkarnas tidsålder". Bland fiskarna fanns både lungfiskar
och kvastfeniga fiskar. Lungfiskarnas andningsorgan är en
anpassning till att andas syre från atmosfären.
De kvastfeniga fiskarna är särskilt intressanta eftersom de kan
ses som en länk mellan fiskar och groddjur. Skelettet i bröst-
och bukfenor motsvarar skelettbenen hos landdjuren. Ända till
1938 trodde man att alla kvastfeningar var utdöda. I Indiska
oceanen lever det kvar en art, Latimeria, på 400 - 1000 m.
djup. Det är en bottenfisk, som förflyttar sig med hjälp av bröst-
och bukfenorna. Fisken kan bli 1,80 m lång och väga upp till 80
kg.
Mot slutet av perioden börjar de första groddjuren frigöra sig från vattnet och delvis anpassa sig till ett liv på land. En sådan anpassning innebär bl.a. att djuren måste kunna andas syre från luften - det utvecklades lungor. Extremiteternas ben och ryggraden växte ihop. Därmed kunde djuren förflytta sig på land.
Rot- och bladlösa former av växter började växa på land. Dessa
utvecklades till ormbunkar, som ofta bildade skogar. Dessa
växter måste på grund av sin storlek, ha rötter, blad som
svarade för fotosyntesen, och ett välutvecklat kärlsystem.
Eftersom växterna koloniserat land, fanns det förutsättningar för
bl.a. insekter och spindlar att utvecklas.
Devontiden kännetecknas av att både växter och djur
koloniserar land.
Karbon och perm
Karbontidens skogar består av ormbunkar, fräken- och
lummerväxter. Dessa växter var i många fall stora jätteträd.
Det är dessa skogar som gett den moderna människan tillgång
till de fossila bränslena i form av kol och olja.
Under karbon utvecklas de första barrträden.
Groddjuren hade genomgått en stark utveckling och mot
slutet av perioden påträffas de första kräldjuren.
Insekterna utvecklas snabbt.
Under Perm är det många djurarter som dör ut, bl.a
trilobiter och många koraller. Samtidigt anpassade
kräldjuren sig till det torrare klimatet under Perm.
Kräldjuren hade en hud som stod emot uttorkning, och
dessutom lade de ägg med skal.
Mot slutet av perioden fanns däggdjursliknande reptiler
som utvecklas till däggdjur, och krokodilliknande former,
som utvecklas till dinosaurier.
De stora lummer- och fräkenväxterna försvinner. De
ersätts av ormbunkar och barrträd.
