Hur fossil kan bildas

I det naturliga kretsloppet cirkulerar näringsämnena ständigt mellan levande och döda organismer. Döda djur och växter utnyttjas av de levande, som använder den upplagrade energin för sim egen ämnesomsättning. På grund av denna cirkulation, är sannolikheten att det skall bildas fossil liten.
I första hand är det skelettdelar och skal som bevarats, och djurens mjuka delar har försvunnit. Vattenlevande organismer som fallet till bottnen och täcks med slam och lera, har större möjlighet att bli fossil än landlevande djur.

Sedimentation

Huvuddelen av de kända fossilen kommer från vattenlevande organismer, som blivit begravda under slam och dy.

Öknar

I öken- eller stäppomrden kan skelett ha bevarats under längre tid eftersom luften är torr och förmultningen gått långsamt. Slutligen har de begravts av sand och stoft.

Vulkanutbrott

Vid vulkanutbrott bildas stora mängder aska och vattenånga. När det regnar, kan askan döda djur och växter inom stora områden. I Italien hade vulkanen Vesuvius ett utbrott 79 e. Kr., och de båda städerna Herculaneum och Pompeiji begravdes i askregnet. Liknande vulkanutbrott har bevarat miljoner år gamla växter och djur.

Asfalt- och tjärpölar

I dessa pölar finns många djur, som trampat igenom ytan, som var gungflyliknande.

Djupfrysning

Från Sibirien och Alaska känner man till bl.a mammutar, som blivit mycket väl bevarade med både mjukdelar, hud och hår.