Hur fossil kan bildas
I det naturliga kretsloppet cirkulerar näringsämnena
ständigt mellan levande och döda organismer. Döda djur
och växter utnyttjas av de levande, som använder den
upplagrade energin för sim egen ämnesomsättning. På
grund av denna cirkulation, är sannolikheten att det
skall bildas fossil liten.
I första hand är det skelettdelar och skal som bevarats,
och djurens mjuka delar har försvunnit. Vattenlevande
organismer som fallet till bottnen och täcks med slam
och lera, har större möjlighet att bli fossil
än landlevande djur.
Sedimentation
Huvuddelen av de kända fossilen kommer från vattenlevande organismer, som blivit begravda under slam och dy.
Öknar
I öken- eller stäppområden kan skelett ha bevarats under längre tid eftersom luften är torr och förmultningen gått långsamt. Slutligen har de begravts av sand och stoft.
Vulkanutbrott
Vid vulkanutbrott bildas stora mängder aska och vattenånga. När det regnar, kan askan döda djur och växter inom stora områden. I Italien hade vulkanen Vesuvius ett utbrott 79 e. Kr., och de båda städerna Herculaneum och Pompeiji begravdes i askregnet. Liknande vulkanutbrott har bevarat miljoner år gamla växter och djur.
Asfalt- och tjärpölar
I dessa pölar finns många djur, som trampat igenom ytan, som var gungflyliknande.
Djupfrysning
Från Sibirien och Alaska känner man till bl.a mammutar, som blivit mycket väl bevarade med både mjukdelar, hud och hår.
