Matsmältningen

Matens väg genom kroppen

Det börjar i munnen

I munnen tuggas födan sönder med hjälp av tänderna. Det är bara i munnen som det sker en mekanisk sönderdelning av födan. Om maten tuggas ordentligt, underlättas den fortsatta nedbrytningen, som sker på kemisk väg. Saliven från spottkörtlarna gör att maten blir mer lättflytande. I munhålan påbörjas den kemiska spjälkningen av stärkelse genom enzymet amylas.

Ner till magen

När vi sväljer passerar födan genom matstrupen och vidare ner i magsäcken. Här blandas födan med magsaft samtidigt som magsäckens muskelförsedda vägg knådar den. Magsaften innehåller saltsyra och enzymet pepsin. Magsyran dödar eventuella bakterier och pepsinet spjälkar proteiner. Pepsin kräver sur miljö för att fungera. I magsäcken är pH ca 2.

Tolvfingertarmen, lever och bukspottskörtel

Från magsäcken förs födan vidare in i tolvfingertarmen. Här blandas den med galla från levern och bukspott från bukspottkörteln. Gallan från levern finfördelar fettet i födan till små droppar vilket underlättar för vidare spjälkning. Bukspottet innehåller enzymer som följer med till tunntarmen. Eftersom bukspottet är basiskt så neutraliserar det den sura magsaften.

Tunntarmen

När födan väl är inne i den cirka fem meter långa tunntarmen sker den slutliga spjälkningen. Kolhydrater spjälkas till enkla sockerarter, proteinerna till fria aminosyror och fetterna till fria fettsyror och glycerol.

I tunntarmen finns det tarmludd som suger upp de olika näringsämnena. Blodkärlen från tunntarmen samlas till portådern, som leder det näringsrika blodet till levern. Efter tunntarmen förs det som är kvar av födan till tjocktarmen. Den tunnflytande massan innehåller en mindre mängd näring, som ger tjocktarmens alla bakterier energi. Bakterierna bildar gaser och syror som ger avföringen dess lukt. Tjocktarmens vägg suger upp vatten vilket gör tarminnehållet fastare. Det uppsugna vattnet tas upp av blodet.