Kineserna har sedan tidigt gjort betydande framsteg och upptäcker inom
matematiken. Redan omkring år 400 f. Kr. utvecklades i Kina ett decimalt
talsystem med tillhörande räkneregler. Kineserna upptäckte talens
väsentligaste egenskaper 2000 år innan européerna gjorde samma
upptäckter. I Europa rådde alltsedan antiken en förvriden syn på
matematiken. Grekerna hade nämligen föreställningen att matematik var
detsamma som geometri, och aritmetiken handlade för grekerna om mystiska
och gudomliga tal. Denna tragiska syn på matematiken i västerlandet fick till
konsekvens att matematikens status ända fram till våra dagar betraktades med
stor skepsis - nästan föraktfullt. Det var först när matematiken behövdes inom
industri- och miltärväsendet som dess status höjdes. I Kina rådde däremot en
helt annan syn på matematiken. Matematikerna hade högt anseende, och de
mest begåvade och skolade i riket ägnade sig åt matematik. Kineserna
använde matematiken som ett redskap för att lösa praktiska problem.
Kineserna hade en mycket avancerad matematik och kunde bland annat lösa
linjära ekvationer, ekvationssystem och andragradsekvationer. En av de mest
betydande insatserna är att de införde positionssystemet, där en siffras
placering bestämmer dess värde. När de räknade använde sig kineserna av
två viktiga hjälpmedel. Räknebrädan (för att registrera uträkningar och
resultat) och abakusen (för att utföra beräkningar).
Matematiska framsteg | Kinesiska uppfinningar | Boktryckarkonsten | Kompassen
Flygande drakar | Sjöfartsteknik
Abakus - ett räknehjälpmedel som
fortfarande används i stället för
miniräknare på vissa håll i världen.
Den som är skicklig på att använda
abakusen kan göra beräkningar med
förbluffande hastighet.