Under 1300-talet började
masugnar att användas i Sverige. Detta ökade produktionen
av järn betydligt. Masugnar anläggs då på
många ställen i Bergslagen. Tekniken förbättras
och exporten av järn ökar dramatiskt.
Omkring
år 1700 svarade Sverige för en tredjedel av världsproduktionen.
Men det gick åt mycket skog. Därför bildades en
ny myndighet, Bergskollegium, verksamt 1637-1857. Dess uppgift
var att reglera tillkomsten av masugnar. Det krävdes tillstånd
av Bergskollegium för att få anlägga en masugn eller
en hammarsmedja. Många masugnar dömdes också till
nedrivning under 1700-talet. I stället gavs tillstånd
till masugnar längre norrut där god tillgång på
skog fanns. I Medelpad fick Galtström tillstånd 1673
och Lögdö 1685. Malmen fick där fraktas på
båt från gruvor i Uppland. På detta sätt
kunde Sverige behålla sin ledande ställning i över
100 år. Skogarna skövlades inte i samma utsträckning
som i England och Tyskland.
|
År |
Export( ton) |
1490 |
2000 |
1590 |
4350 |
1642 |
18450 |
1685 |
26500 |
1720 |
32900 |
|