På åkrarna
vid Stalltjärnen hade flera stenrösen samlats vilka var till besvär i
jordbruket. När militären passerade förbi observerades dessa. Stenröserna
hämtades med lastbil och fraktades till byggandet av stridsvagnshindren i Duved
och Åre. Som tack placerades en soldat med häst hemma hos Perssons vilket var
familjen till stor hjälp. Vid böndernas höbärgning ställde gärna soldater upp
eftersom mesta tiden av tjänstgöringen bestod av väntan.
År
1930 kom arkitekten Harald Eriksson med familj av en slump till
Stalltjärnsstugan och fick bo hos Olof Nickolausson. Familjen Eriksson trivdes så
bra att de under en lång följd av år tillbringade somrarna i Stalltjärnsstugan.
År 1940 invaderades Västjämtland av minkar. Norska minkfarmare hade släppt ut
sina minkar för att de inte skulle tillfalla tyskarna.
När Haralds 12-årige son Lars fiskade i ån fick han plötsligt se en liten minkunge
som sprang omkring honom. Han fångade minkungen med håven och tog hem den. Det
visade sig att ungen endast åt gälarna och blodet av fisken som Lars födde upp
den med.
Senare när familjen Eriksson skulle återvända till Jönköping tog Harald och
Lars med sig minken till en minkfarmare i Undersåker, som köpte den för 100 kr.
Minkfarmaren behövde den för aveln. Hundralappen tog Harald hand om till
förtret för Lars.
|