En bekant från
en grannby kommer en kväll i slutet september 1946 till familjen Persson i
Stalltjärnsstugan och meddelar att han tjuvskjutit en älg. Han vill ha hjälp
att ta hand om köttet. Morgonen därpå går 5 bröder Persson, Pelle, Olle,
Gustav, Bror och Harry 7 km genom skogen för att komma dit. De vågar inte använda vägen. När de kommer fram
visar det sig att 2 älgar skjutits, en 9-taggare och en stor ko. Djuren var
styckade och delarna utlagda. Bördorna fördelas mellan bröderna. Mest bär Pelle
och Olle, 70 kg var. Minst den 17-årige Harry som klarar 40 kg.
Vid framkomsten
till höjden ovanför huset ser de att en polisbil står parkerad vid huset. Efter
en stund åker polisbilen och Harry skickas ner för att kolla läget. Det visar
sig att fjärdingsmannen varit där tillsammans med en polis för att inkassera
skatt för mjölken som levererats och som mamman glömt eller kanske inte haft
råd att betala. Harry meddelar att de kan gå ner.
Efter kriget rådde kristid och ransonering av livsmedel. Älgjakt bedrevs endast under 3 dagar i början
av september. Älg var sällsynt i markerna. Köttet välkomnades verkligen i
en familj bestående av en änka med 11 barn.
Så ökades överlevnadschanserna
i en svår tid.
|