Stalltjärnsstugan

                                                          Kanonen

Brev från Blixt till Boberg 19440402
Brev från Blixt till Boberg 19450624
Brev från  Boberg till Wikström 19460619
Brev från Wikström till Boberg 19460621
Brev från Blixt till Nicke 19460726
Brev från Nicke till Wikström 19460828
Brev från Boberg till Wikström 19460829
Brev från Blixt till Wikström 19460830
Brev från Nicke till Wikström 19460908
Brev från Blixt till Wikström 19460915
Brev från Nicke till Wikström 19460924
Brev från Nicke till Wikström 19461005
Brev från Edström till Nicke 19470903
Brev från Blixt till Nicke 19470907
Brev från Nicke till Wikström 19470922
Brev från Blixt till Harry och Edgar 19650725
Brev från Wendin till Blixt 19681009
Brev från Wendin om fälttåget
Brev från Wendin till Lif
Teckning med Blixt vid kanonen
Karta över tänkbar väg 

Gustav Blixt kommer omkring 1916 upp till trakten av Häggsjön för att hugga skog åt Tegefors bruk. På hösten 1918 bor han i en koja vid Per Påls skaftet nära Fisklöstjärn, som ligger sydost om Häggsjön berättar Karl Egglund. Troligtvis hugger han väster om Fisklöstjärn. Senare flyttar han till en annan timmerkoja och börjar sin huggning på en ny plats. 1922 får han syn på en konstig liten stubbe som visar sig vara ett lutande järnrör som sticker upp ca 3 decimeter över marken. Detta berättar han för folk i närliggande byar, bl.a. i Stalltjärnsstugan, men ingen bryr sig.
Han flyttar till Kiruna. Efter kriget skriver journalisten Birger Lundberg om karolinerna och nämner där den borttappade kanonen.
Gustav Blixt skriver då ett brev till Torsten Boberg som författat flera böcker om fjällfolket i västra Jämtland.
Många brev i den fortsatta brevväxlingen har förtjänstfullt kopierats av Carl Lif i Duved.
Ni kan följa brevväxlingen här intill.

 

Beskrivning av eldrör för 8-pundig haubis, modell 1697,
kaliber 9 cm


Haubitsen är ett enkelt eldrör av järn. Druvan är kulformig med ett brett, upphöjt band mitt på.
Bottenstycket::
Fängpanna saknas. Fänghålet sitter mitt emellan kammarsiraterna och bakfrisen. OBS! Den ovanligt långt bak belägna bakfrisen.
Tappstycket:
Den vänstra tappen bär årtalet 1697, den högra tappen är märkt X, (rundrelief).
Långa fältet: Trumfen ringförstärkt.
Funnen i juli 1914 vid grävning i västra sidan av saluplatsen på Kornhamnstorg på ca 2,5 m djup under gatunivån.
Text och bild tagen från Armémuseum