Könsbundet arv

När man talar om könsbundet arv, menas de anlag som ligger i könskromosomerna X eller Y. Eftersom X-kromosomen är mycket större än Y-kromosomen, innehåller X-kromosomen fler anlag. Recessiva anlag i X-kromosomen kan därför visa sig som egenskaper hos individen i enkel uppsättning. När anlagen finns i kroppskromosomerna måste de finnas i dubbel uppsåttning för att visa sig som egenskap. Hos människan är en viss form av blödarsjuka och rödgrön färgblindhet exempel på recessiva anlag som liggeri X-kromosomen.

Arvsgången för rödgrön färgblindhet
Kvinnans anlagsuppsättning: 44 XX. Den röda X-kromosomen innehåller anlaget för färgblindhet.
Mannens anlagsuppsättning: 44XY. Mannen har ingen färgdefekt

Sädesceller	22X	22Y
Äggceller	22X	22Y
22X	44XX	44XY
22X	44XX	44XY
44XX blir en normalseende flicka som saknar anlag för färgblindhet 44XY blir en normalseende pojke som saknar anlag för färgblindhet. 44XX blir en normalseende flicka med anlag för färgblindhet. 44XY blir en färgblind pojke. I Y-kromosomen saknas anlag som kan dölja den recessiva genen som ger färgblindhet.

Recessiva anlag som ligger i X-kromosomen, visar sig som egenskap hos sönerna, men inte hos döttrarna. Döttrarna blir anlagsbärare.

För att en kvinna skall bli färgblind, krävs att båda X-kromosomerna innehåller anlaget. Det kan inträffa, om pappan är färgblind och mamman är anlagsbärare.

Sädesceller	22X	22Y
Äggceller	22X	22Y
22X	44XX	44XY
22X	44XX	44XY
44XX blir en flicka som är färgblind.