|
Klöver, som är en ärtväxt, revolutionerar Europas jordbruk. Ärtväxter tillför jorden kväve. Bakterien Rhizobia lever i symbios med baljväxternas rötter och omvandlar luftens kvävgas till kväveföreningar. Man vet att klöver odlades i Frankrike på 1600-talet. 1620 börjar den odlas i England, 1650 i Tyskland. I Danmark odlas klöver 1775 och mellan 1770 och 1805 fördubblas spannmålsproduktionen, liksom även mjölk- och smörproduktionen. Tidigare har jorden fått ligga i träda i två år för att tredje året ge bra skörd. Nu kan klöver som är tvåårig sås in tillsammans med spannmål, vilket inte minskar spannmålsskörden. Året därpå är klövern kvar på fältet. När hösten kommer kan klöverärtorna skördas för att sedan sås på annan plats. Klöver medverkar starkt till befolkningsexplosionen i Europa under 1800-talet.
Dessutom
- Börjar kalk användas i större omfattning för att motverka försurning av jorden.
- Systematisk gödsling ökar. Gödseln drygas ut med torv, löv, fiskavfall. Städernas latriner sprids ut på fälten.
- Tång från stränderna läggs ut på fälten vilket också tillför jorden kväve.
- Potatis odlas i stor omfattning.
Karsten Alnes skriver i sin bok Historien om Europa följande:
"Det är ett helt annat land vi besöker omkring år 1800, än det vi strövade genom 200 år tidigare. Det är ett grönt, frodigt land med stora åkrar och gröna ängar, överallt finns gärdsgårdar, klara gränser mellan åker , äng och skog, fler fält och bättre vägar. Folk i allmänhet är bättre klädda, mer välvårdade, liksom landskapet. Bönderna på Själland använder överdådighetsartiklar såsom kaffe, socker, vin, brännvin....På fyn har Greger Bestrup upplevt bröllop där man ätit sig igenom oceaner av soppor och berg av fläsk, oxkött, gås och lammstek. Av sött serverades kakor och våfflor."
|