Årstiderna
Jordaxeln lutar 23 grader. Detta gör att vi får olika årstider på jorden. När det är sommar i Sverige betyder det att jorden lutar mot solen. När jorden snurrar runt sin egen axel kommer Sveriges bana runt jordaxeln att till största delen hamna i solens ljus. Dagarna blir alltså långa, medan nätterna blir korta. På andra sidan ekvatorn, dvs på södra halvklotet, kommer det att vara vinter eftersom jordaxeln på den sidan lutar bort från solen. Norra halvklotet har alltså vinter när södra halvklotet har sommar, och tvärtom.
Den röda linjen på bilden ovan skall föreställa Sveriges ungefärliga bana kring jordaxeln. När det är vinter på norra halvklotet är Sveriges bana kring jordaxeln till största delen täckt av mörker. Det är natt. Ju längre mot polerna man kommer desto större skillnad är det mellan dagarnas och nätternas längd. Ju större denna skillnad mellan dagarnas och nätternas längd är desto tydligare blir årstidernas skiftningar och effekter.
Det finns dock två tillfällen på året då dagar och nätter är precis lika långa överallt på hela jorden. Vårdagjämning infaller vanligtvis den 21 mars och höstdagjämning den 23 september. Vid dessa två tillfällen vänder jorden varken södra eller norra halvklotet mot solen.
Naturligtvis måste det även finnas datum på året då dagar och nätter är som längst. Vanligtvis infaller vintersolståndet den 22 december. Då har vi årets längsta natt och därmed kortaste dag. Den 22 juni har vi årets längsta dag och kortaste natt. Då infaller sommarsolståndet.
