Lungorna

Lungorna är omslutna av en lungsäck med dubbla väggar. Mellan väggarna finns ett vätskeskikt. Säckens inre del är fäst vid utsidan på lungan och dess yttre del vid bröstkorgen. Säcken är dessutom fäst vid en muskel i mellangärdet, diafragmat. När diafragmat drar ihop sig och bröstkorgen vidgas sugs luft in i lungorna. Utrymmet som skapas i lungorna fylls alltså med luft. Utandningen sker sedan när lungorna trycks ihop av diafragmat och bröstkorgen. Då pressas luften ut ur lungorna.

Luftstrupen delar sig i två rör - bronkerna. Bronkerna fortsätter in i lungorna och delar sig i allt mindre förgreningar. Allra längst ut på bronkernas förgreningar finns det många små lungblåsor - alviolerna. Deras väggar är tunna och omges av ett nät av fina blodkärl, kapillärer. Lungorna består av flera miljoner små lungblåsor, som har en yta på ca 70 kvadratmeter.

Genom lungblåsornas tunna väggar passerar syret från luften till blodet samtidigt som koldioxid passerar från blodet till luften. Koldioxiden följer sedan med utandningsluften ut ur kroppen. Inandningsluften innehåller ca 21 % syre och och 0,04 % koldioxid. Utandningsluften innehåller ca 16 % syre och 5-6 % koldioxid.

Andningsvolym. Vid ett normalt andetag byts ungefär 0,5 liter luft. Denna luftmängd kallas andningsvolym.
Vitalkapacitet. Den luftmängd som kan andas ut efter en maximal inandning kallas för vitalkapacitet. De flesta människor har en vitalkapacitet på 3,5 - 5 liter. Vitalkapaciteten kan ökas genom träning, och idrottsmän har ofta större vitalkapacitet.
Residualluft. Efter maximal utandning, finns fortfarande ca 1,2 liter luft kvar i lungorna. Denna luft kallas residualluft.