Symbol |
S |
Oxidationstal |
-2, +4 eller +6 |
Densitet |
rombisk:2,07 kg/dm3 |
Smältpunkt |
115°C |
Kokpunkt |
445°C |
Upptäckt |
Ämnet är känt sedan antiken. |
Egenskaper |
Svavel är ett ljusgult, luktlöst, bräckligt, fast grundämne som är olösligt i vatten men lösligt i koldisulfid. Ämnet har många former av vilka flera är outforskade. Kristallint svavel tros bestå av ringar med 8 atomer i varje ring. Svavel är en god elektrisk isolator. Elva isotoper är funna av vilka fyra stabila finns i naturligt svavel. |
Användning |
Svavel används huvudsakligen till framställning av svavelsyra. Ämnet ingår i krut och ofta i handelsgödsel. Svavel används till vulkanisering av gummi, till framställning av papper och blekning av torkad frukt. Svavel är ett livsviktigt grundämne och ingår som spårämne i fett, kroppsvätskor och skelett. |
Förekomst |
Förekommer i närheten av vulkaner och heta källor. Finns i många mineral som t.ex. järnpyrrit, galena, spalit, cinnober, stibnit, gips, celestit och barit. |
Framställning |
En metod att framställa svavel är att pumpa ned hett vatten i brunnar så att smält svavel flyter upp. Svavel förekommer också i gas och petroleum och har tidigare bara avlägsnats. Numera finns lovande metoder för ta till vara svavlet. |
Övrigt |
Koldisulfid (kolsvavla), vätesulfid och svaveldioxid måste handhas med försiktighet. Vätesulfid i högre koncentrationer kan orsaka dödligt andningsstillestånd. Det är mycket lurigt eftersom lukten av sulfiden snabbt upphör. Det engelska ordet för svavel är sulfur.Detta ord kommer från sanskrits sulvere eller latinets sulphurium. |
|