Symbol |
Pr |
Oxidationstal |
+3 |
Densitet |
6,77 kg/dm3 |
Smältpunkt |
931°C |
Kokpunkt |
3510°C |
Upptäckt |
Det var Mosander som år 1841 lyckades framställa en rosafärgad oxid ur mineralet cerit. Han trodde att detta var ett enda grundäme och gav det namnet didymium eftersom det var svårt att skilja från tvillingbrodern lantan. Tysken von Welsbach separerade år 1885 didymium i två ämnen - neodymia och praseodymia som hade olika färger. Ren praseodymmetall framställdes första gången 1931. |
Egenskaper |
Metallen korroderar inte lika lätt som de andra sällsynta jordartsmetallerna men bildar ändå en grön oxid som flagar av om den utsätts för luft. |
Användning |
Den är kärnmaterial i ljusbågslampor för filmindustri, studiobelysning och projektion. Praseodymsalter används i glas och keramik som färgämnen. Glas får en ovanligt klar gul färg. |
Förekomst |
Praseodym förekommer i mineralen monazit och bastnasit där även de andra sällsynta jordartsmetallerna finns. |
Framställning |
Modern jonbytesteknik har på senare år sänkt framställningskostnaden betydligt. |
Övrigt |
Namnet kommer från grekiskans prasios, grön, och didymos, tvilling. |
|