Symbol

Fe

Oxidationstal

+2 eller +3 

Densitet

7,87 kg/dm³

Smältpunkt

1538°C 

Kokpunkt

2861°C

Upptäckt

Använding av järn går tillbaka till förhistorien. Det sägs att Tubal-Cain, sju generationer efter Adam, var instruktör för alla hantverkare i mässing och järn.

Egenskaper

Vanligt järn är en blandning av fyra isotoper. Tio andra isotoper är kända. Järn är ett viktigt grundämne för växter och djur. Det finns bl. a. i blodets hämoglobin. Rent järn är mycket reaktivt och korroderar snabbt i luft, särskilt i fuktig miljö eller i förhöjd temperatur. Järn har fyra strukturella former vilka kallas alfa, beta, gamma och delta med transformationspunkter vid 700°C, 928°C och 1530°C. Alfa-formen är magnetisk. Magnetismen försvinner när järn övergår i beta-form. 

Användning

S. k. bondjärn, vilket innehåller ända upp till 3% kol med inslag av svavel, kisel, mangan och fosfor, är hårt, bräckligt och lättsmält och används mest för att göra andra legeringar. Smidesjärnet, som bara innehåller ett par tiondels procent kol är hårt, smidbart, inte så lättsmält och segt. Kolstål är en legering med kol och små mängder av mangan, svavel, fosfor och kisel. Legeringsstål är kolstål med andra metaller som nickel, krom, vanadin m. m.  

Förekomst

Järn är relativt vanligt i universum. Man har funnit järn i solen och i många typer av stjärnor i ansenliga kvantiteter. Järn finns också i en typ av meteoriter som kallas sideriter. Jordens kärna, ca 135 mils radie, tros bestå av järn tillsammans med 10% instängt väte. Järn är det 4:e vanligast förekommande grundämnet viktsmässigt i jordskorpan. Viktiga järnmalmer är svartmalm (magnetit), Fe₃O₄ och blodstensmalm (hematit), Fe₂O₃. 

Framställning

Metallen framställs genom att reducera järnmalm med kol.

Övrigt

Namnet kommer från fornengelskans iron. Symbolen Fe är från latinets ferrum.  Järn är den billigaste, vanligaste, mest användbara och utan tvekan viktigaste metallen.

Hematit
Magnetit