Symbol |
Er |
Oxidationstal |
+3
|
Densitet |
9,07
kg/dm3 |
Smältpunkt |
1529°C |
Kokpunkt |
2862°C |
Upptäckt |
Erbium tillhör de s. k. sällsynta
jordartsmetallerna i lantan-serien. År 1842 lyckades
Mosander separera
tre fraktioner av mineralet gadolinit som han kallade
yttria, erbia och terbia. Erbia visade sig senare bestå
av fem oxider som nu är kända som erbia, scandia,
holmia, tulia och ytterbia. 1905 lyckades man få
fram ren erbia Er2O3 och 1934
producerade tyskarna Klemm och Bommer för första
gången ren erbiummetall genom att reducera erbiumanhydridklorid
med kaliumånga. |
Egenskaper |
Den rena metallen
är mjuk, smidbar och har en ljus, silvrig lyster.
Erbium oxiderar inte så lätt som de andra
jordartsmetallerna. Naturligt erbium är en blandning
av 6 isotoper.
9 radioaktiva isotoper
har hittats. |
Användning |
Erbium har börjat få metallurgisk
användning eftersom framställningen av ämnet
har blivit billigare. Föreningar med jordartsmetaller
har vackra pastellfärger. Erbiumoxid används
för att färga glas och porslin skärt.
|
Förekomst |
Erbium liksom de andra jordartsmetallerna
förekommer i många mineral bl. a. gadolinit.. |
Framställning |
Jonbyten och avancerad lösningsteknik
har på senare år förbättrat separationerna
av de sällsynta jordartsmetallena från varandra. |
Övrigt |
Ytterby, nära Vaxholm, där
många jordartsmineral har hittats, har gett namn
åt de sällsynta jordartsmetallerna erbium,
terbium, ytterbium och yttrium. |
|