|
En stor global energikälla har
under lång tid varit glömd eller snarare undanstoppad. Metallen Torium, som
upptäcktes 1828 av Jöns Jakob Berzelius, lämpar sig väl för kärnkraft.
Energin som skulle kunna utvinnas från Torium överstiger energin från uran och alla
fossila bränslen på jorden tillsammans. Torium är lika vanlig i jordskorpan som
bly och gallium. Man tror att energin skulle kunna räcka i 1000 år. Ett ton
Torium beräknas kunna producera lika mycket energi som 200 ton Uran eller 3,5
miljoner ton kol.
Torium-232, som är den vanligaste av
Toriums 12 isotoper, kan relativt lätt omvandlas till klyvbara Uran-233 i två
steg. Efter andra världskriget byggdes i USA kärnreaktorer för att producera
elektricitet främst med Uran-235.
1973 beslöt Atomic Energi Commission i USA
att lägga ner all forskning om Torium som kärnbränsle . Huvudorsak var att
atombombskapplöpningen med Sovjet ansågs viktigare under kalla kriget.
Kärnkraft med Uran-233 har flera fördelar:
1. Atombomb är i princip omöjlig.
2. Risken för härdsmälta är minimal.
3. Restprodukterna vid klyvningen har
mycket kortare halveringstid.
4. Utvinning och hantering av Torium är renare och säkrare
än Uran.
Nackdelar:
1. Att forskning legat nere under så
många år.
2. Att reaktorexperiment inte startats
perioden 1965-2012.
3. Viss risk finns att också isotopen Uran
232 bildas vilken avger stark
gammastrålning.
Hans Blix, f.d. ordförande i Internationella Atom
Energi Kommissionen, säger:
"Alternativet Torium erbjuder världen inte bara en ny hållbar ersättning för
kärnkraftsbränsle, utan också ett bränsle som bättre utnyttjar dess
energiinnehåll".
På många håll i världen görs
nu lovande försök: USA, England, Tyskland, Brasilien, Indien, Kina, Frankrike, Tjekien, Japan, Ryssland, Canada, Israel och Holland.
I Sverige är intresset svalt.
Råd till svenska kärnfysikforskare:
Bry era hjärnor. Nu!
Ulf Lögdahl
Källa: Handbook of Chemistry and Physics, 61:st edition, sidan B-42
Mer om Torium |