Nektar är blommornas lockbete för
att få besök av pollinerande insekter. Nektarn bildas
oftast i blommornas nektarier men kan också förekomma
i stipler och bladskaft.
När bina suger i sig nektarn,
som då har en vattenhalt på ungefär 50%, hamnar
den i biets honungsmage. Vid avlämnandet i kupan till honungscellerna
har vattenhalten sjunkit betydligt. Genom binas suveräna ventilation
avdunstar ytterligare vatten och när slutligen cellen
täcks med ett vaxlock är vattenhalten ca 17%. Högre
halt medför risk för jäsning.
Sockerhalten,
liksom smak- och doftämnen varierar mycket mellan olika blomsorter.
Hallon har t.ex. blommor med mycket hög halt av socker. Lind
har nektar med mycket fin arom. Färgen varierar också
mycket. Honung från rapsens nektar är alldeles vit. Maskrosor
gör honungen gulfärgad och ljung gör den mörkbrun.
Sockerarterna som förekommer är rörsocker,
druvsocker och fruktsocker. Rörsocker är en disackarid,
som bina sönderdelar till monosackariderna druvsocker eller
fruktsocker.
