Bisamhället, det perfekta matriarkatet

Hannarna, drönarna, finns endast på sommaren. De föds ur obefruktade ägg och har därför endast honligt genom. Deras enda mål är att en gång i sitt liv få befrukta en bidrottning. På hösten kastas alla kvarvarande drönare ut från samhället för att inte belasta samhället under övervintringen. Bisamhället styrs därför helt och hållet av arbetsbina – alltså av det kvinnliga kollektivet.
Hur har då dessa samhällsbyggande och övervintrande insekter kunnat överleva i mer än 50 miljoner år och klarat av inaveln?
Här redovisas tre viktiga orsaker:
1. Bidrottningen parar sig med upp till 25 drönare. Cirka sex dagar efter födseln ledsagar en liten svärm av arbetsbin henne till platsen där de könsmogna drönarna från traktens bisamhällen brukar samlas. Lämplig plats bör ha god termik, kanske en grusgrop, ett bergstup eller en samling höga träd. Platsen kan vara upp till par kilometer från bisamhället. Bidrottningen flyger rakt upp genom drönarklungan och förföljs av drönarna i den så kallade parningsraketen. Alla drönare som får para sig faller döda ner. Anser arbetsbina att parningen gått bra behöver inte försöket göras om nästa dag.
2. Svärmningen. Blir det för trångt i bisamhället tar cirka hälften av arbetsbina med sig drottningen ut och sätter sig i närheten. När spaningsbina rapporterat en ny bra boplats flyger svärmen dit och bygger upp ett nytt samhälle. I samhället som lämnats är redan nya drottningceller anlagda. Ofta kommer det också en andrasvärm cirka 10 dagar efter den första svärmen. Ju fler bisamhällen som finns i trakten desto mindre risk för inavel.
3. Märker bina att drottningen inte sköter sitt jobb med att lägga ägg eller att avkomman verkar konstig dödas drottningen och en ny dras upp. Stilla byte kallar vi biodlare denna händelse.

Hur rättvist fördelas arbetsuppgifterna i matriarkatet?
Arbetsuppgifterna som biet kommer att utföra är åldersrelaterade. Alla arbetsbin följer samma arbetsordning.
Ett arbetsbi föds efter 21 dygn.

Dag 1- 3:	Biet börjar med att putsa sig själv mycket noga. Det övergår sedan till att putsa celler och begjuta dessa med saliv så att drottningen kan lägga äggen där. Om temperaturen i en yngelcell sjunker under 35 grader kryper ungbiet in och värmer ägget eller larven i cellen.
Dag 4 – 6:	Biet ökar sin konsumtion av pollen och honung så att de fodersaftproducerande körtlarna kommer i gång på allvar.
Dag 6 -10:	Nu matar biet larverna med sin fodersaft. De är ambin.
Dag 10 – 11:	Nu gör biet sin första utflykt för att tömma tarmen och för att orientera sig. Varma sommardagar kan man se ett moln av 10-dagarsbin framför flustret.
Dag 12 – 18:	Biets vaxkörtlar utvecklas nu så att tunna vaxflak kan pressas ut under biet. Biet har blivit byggbi.
Dag 19 – 21:	Giftkörteln är nu fullt utvecklad och biet gör nu tjänst som patrullerande vaktbi på flustret.
Efter dag 21:	Biet är nu fältbi. Bland uppgifterna ingår att samla nektar, pollen, vatten och kittvax. Leveranserna avlämnas till husbina. Det är ett slitsamt jobb och livslängden för ett fullt aktivt dragbi uppskattas till cirka en månad.

Alla angivna tidsperioder är flexibla och varierar med samhällets omständigheter.
Bin som föds i slutet av sommaren utrustas med en fettkropp under bakkroppens kitinpansar. Den innehåller fett och protein vilket ökar biets chanser att överleva vintern.

Drönaren, då? Hur är hans liv?
En drönare föds efter 23 dagar.
Första dagarna matas han av bina. Runt 8:e dagen blir han könsmogen och gör då sin första flygtur för tarmtömning och orientering. Under soliga dagar kan han hinna flyga ut tre gånger till drönarnas samlingsplats. Drönaren väger dubbelt så mycket som ett arbetsbi och hans energiförbrukning kostar fem bins arbetsinsats per dag. När han inte är ute och flyger sitter han ofta stilla i närheten av yngelområdet där det är varmast. I ett stort samhälle på 70000 bin kan det finnas 1000 drönare. Livslängden är som mest två månader förutsatt att han inte redan uppfyllt sitt mål att befrukta en drottning. Han lever ett bekvämt och ansvarslöst liv.

Slutsats: Arbetsbinas arbetsuppgifter är rättvist ordnade. Ingen överhet finns. Styr gör matriarkatet kollektivt. Samhällets enda slav är bidrottningen. Arbetsbina styr henne helt och hållet. I tider när nektartillgången är stor matas hon upp så att hon kan lägga 2000 ägg/dygn, mer än hennes dubbla vikt. Hon utsöndrar också ett unikt feromon som gör att bina vet var hon håller till och som också håller ihop samhället.

Bilden togs i juni 2020. Det är 32 grader i skuggan. Det håller på att bli för varmt för ynglet. Därför har bina stänkt vatten över yngelcellerna. Bina kyler samhället genom att rada upp sig på insidan och utsidan och fläkta med vingarna. Jag känner hur det blåser på handen.

Hur ser framtiden ut för våra bin?
Miljön förändras. Bina ska tjäna människan. Långvarig avel har gett oss snälla, svärmtröga och produktiva bin. Andra egenskaper har fått stå tillbaka. Binas utrensning av kvalster är en sådan egenskap. Men många har på senare tid förstått betydelsen av detta fantastiska djur. Det är glädjande.

Ulf Lögdahl