Slaget vid Stiklestad
|
Norske kungen, Olav Haraldsson, som av samtiden kallades Olav digre, besegras 1028 av den danske kungen Knud den store. Olav flyr in i Jämtland och vidare till vänner i Gårdarike, nuvarande Ryssland. Han återkommer med en liten här 1030 och besegras återigen, denna gång vid Stiklestad. Snorre Sturlasson som vintern 1219 - 1220 bodde i Trondheim berättar i Olavs saga att Olav den Helige färdades vägen förbi Medstugan i juli år 1030 på väg till Norge. Olav förlorar slaget i Stiklestad den 29 juli mot en överlägsen Tröndsk här. Flera underliga händelser inträffar strax efter. Kyrkan och den taktiske Knud den store tar tillfället i akt och passar på att helgonförklara Olav som snart blir det populäraste helgonet i Norrland. Olav digre begravs först på Nidälvens strand men flyttas senare till Klementskyrkan i Nidaros, Trondheim, som är ett starkt kristet fäste. Trondheim har biskop redan 1075 vilket är 50 år tidigare än Uppsala. Jämtland tycks ha kristnats tidigt, vilket antyds i runstenen på Frösön från 1050-1080. Texten lyder: " Östman Gudfastsson lät resa denna sten och göra denna bro, och han lät kristna Jämtland. Åsbjörn gjorde bron. Tryn och Sten ristade dessa runor". Påven påbjöd att en rättrogen kristen någon gång under sitt liv skulle vallfärda till ett helgons relik. Helgonkulten var mycket effektiv för att sprida den kristna läran. Pilgrimsvandringar till Nidarosdomen fortgår sedan i 500 år och en av de viktigaste vandringslederna går förbi stugorna vid Stalltjärnen, Medstugusjön och Skalvattnet. |